Bio, fika, fest & nytt rum

Ikväll blir det Harry Potter med Stina, Jessica och Linda. Den ska ju vara bra så vi får väl hoppas på det!
Igår var jag och lunchade med Klara. Åh vad mysigt det var! <3 Dessutom kom David och Magnus och hälsade på en liten stund, de hade köpt biljetter till HP också och de sa att den var bra sen.

Jag målar ju förresten om mitt nya rum och jag är nästan klar, tre av fyra väggar är klara och det blir såå fint :) ska bli kul att inreda där sen :D haha aaaah, i mitt nya stora, ljusa rum!!

Imorgon ska jag ha grillparty hos mig och jag hoppas att det blir bättre väder än idag... Men det ska bli kul att ha en liten klassåterträff, även om långt ifrån alla kunde dyka upp....

ha en bra dag!
au revoir!

Måndag

Har världens konstigaste känsla, hur kan det kännas som något man gjorde för 11 månader sedan var 1 vecka sedan? well, så känns det i alla fall. Du kanske inte förstår förrän du lämnar ditt liv i ett år och sen kommer tillbaka. Det är som om man bara fortsätter där man slutade. Skönt kanske, men konstigt. Jag menar ALLT är som förra  sommaren. Och jag som har saknat den hela året, jag som ville tillbaka, here you go Filippa, here it is, last summer. Och ändå kommer så mycket att förändras igen när skolan börjar. Det är inte längre samma klass jag ska gå med, och mina vänner som jag alltid har gått i skolan tillsammans med, sen jag var liten, de har tagit studenten och flyttar hit och dit. Alltfrån Göteborg till Uruguay.... Och jag, tja, mitt äventyr är slut, jag ska gå tillbaka till Per Brahegymnasiet och läsa "Estet Bild och Formgivning" i ett år till, med nya människor. Bara lärarna kommer att vara desamma, och skolan då förstås, den har ju varit densamma sen 1800-talet så jag behöver väl inte oroa mig alltför mycket för att jag inte kommer att känna igen mig eller så.

Jag har inte ens börjat få någon riktig tillbaka-längtan än, men det kanske beror på att de vänner jag tyckte bäst om inte är kvar där längre, de har också åkt hem till sig. Men inte vet jag, den tillbaka-längtan kanske kommer.

au revoir!

Överraskning

haha, jag satt i mitt rum och hörde några prata utanför, jag trodde att de bara stod och väntade på nån eller nåt men sen tyckte jag att det lät som om de kastade smågrus på mitt sovrumsfönster, jag tänkte: "vilka kan det vara...?" så jag tittade ut och där stod Ellen och Leo. Åh, vilken trevlig överraskning! Blev lite varm om hjärtat ;) haha, har liksom inte träffat dem på ett helt år! Nu måste jag verkligen sova!

God natt!
au revoir

Tillbaka till framtiden

Jag kom hem igår. När jag steg av planet och såg alla svenska skyltar på flygplatsen och hörde alla svenskar omkring mig... det var en konstig känsla, men då gick det upp för mig att jag faktiskt var hemma i Sverige och att jag skulle stanna här. Sen åkte vi hem i vår bil, och åkte förbi alla träd och alla små röda stugor, allt är så svenskt... alla ser så svenska ut. Alla barn är ljusare än ljusast i håret och alla är så fruktansvärt solbruna. Sen kom vi hem, till huset, och då blev det ännu konstigare, för då kändes det som om jag lämnat detta huset för två veckor sedan för en liten familjesemester... Men på samma gång är allt så annorlunda. Inte huset, men jag. Mina upplevelser och minnen.

Mina kusiner kom och välkomnade mig hem, det var härligt att se dem igen. Det känns jätteskönt att vara hemma :) jag är jättetaggad för att träffa alla kompisar igen, idag ska jag träffa Mikaela <3 och vid tolv ska jag skypa med Helena... <3 Det känns jobbigt att ha henne så långt bort, när man är van vid att träffas varje dag annars. Jag saknar verkligen dem som jag träffade i U.S.A, men jag är samtidigt så glad över att få träffa kompisar härifrån såklart.

Jag är fortfarande jetlaggad naturligtvis och vaknade klockan halv fem i morse och kunde inte somna om... Det gjorde resten av familjen också så mamma, jag och Martin gick upp vid halv sju och åt frukost, sen tittade jag på "Solsidan", mina föräldrars älsklingsserie.

Det är så skönt att det är sommarlov och att jag är hemma i Sverige igen och att vara med familjen och bland mina svenska vänner. Nu ser jag fram emot att träffa dem igen efter 11 månader. Mycket kan ha förändrats, eller också är de likadana, det ska bli spännande att se.

nu ska jag göra mig i ordning,
au revoir!

Santa Monica

Heey!

Jag kom till Santa Monica för två dagar sen, då gick vi till stranden och solade, för vattnet var iskallt. Och röd blev jag... På eftermiddagen åkte vi till Newport Beach, men det var inte lika fint som jag förväntat mig, men man såg att det var ett rikemansområde. Sen åkte vi till Venice Beach för att kolla på solnedgången.
Igår spelade min pappa och min bror golf, så mamma och jag gick i affärer i Santa Monicas downtown. Det var så mysigt. Idag gick vi på Madame Tussauds i Hollywood.
Jag älskar Santa Monica! Det har varit mitt favoritställe på den här resan. Det är en kuststad och den har ett jättemysigt downtown och det är jättenära till Hollywood (men mycket svalare än det är där) och den har bra shopping ;)
Imorgon är sista dagen på den här semestern och därmed sista dagen på mitt år i U.S.A. Det känns jättekonstigt, men jag ser fram emot att komma hem och träffa alla Jönköpingsbor igen.
Så jag säger hej då och tack för mig U.S.A! Det har definitivt varit ett kul, annorlunda och minnesvärt år,

until next time,
au revoir!


L.A

ska sova snart, men jag hinner med en snabb liten uppdatering.
Okej, så, vi är alltså i L.A nu. Idag var vi på Universal Studios, häftigt såklart. Det är en nöjespark med 3D och 4D attraktioner, så det är inte så många bergochdahlbanor men massa andra häftiga filmer och specialeffekter.

Det var varmt idag också, underbart. Vi kom hit igår, och då åkte vi till Beverly Hills och kollade på kändisarnas hus, vi åkte på Sunset Blvd och badade i hotell poolen och solade.

I morgon ska vi till Walk of Fame med mera. Nu ska jag sova. Snart är biljetterna till Danmark bokade :) iiih, :)

god natt !!!

au revoir!

San Fransisco

Hey! Har haft lite problem med internet accessen här i San Fran. Men hursomhelst, mina föräldrar kom till USA i torsdagskväll förra veckan. Vi kollade på fallen, på Giant Springs med världens kortaste flod (Roe River), vi såg Gates of the Mountains, vi åt på Dairy Queen, gick till CMR museét och till CMR, sen i söndags åkte vi till Kalifornien. Vi såg Red Wood skogen, och sen körde vi ner hit till San Fransisco. Vi ska stanna här tills på fredag, då ska vi åka till L.A. Det är jättetufft men jättekallt här.

Nu ska vi ut och äta,
au revoir! :)

:D

My parents are here, thats all I have to say!

How to say goodbye

I've heard it said
That people come into our lives for a reason
Bringing something we must learn
And we are led
To those who help us most to grow
If we let them
And we help them in return
Well, I don't know if I believe that's true
But I know I'm who I am today
Because I knew you

Like a comet pulled from orbit

As it passes a sun
Like a stream that meets a boulder
Halfway through the wood
Who can say if I've been changed for the better?
But because I knew you
I have been changed for good

It well may be

That we will never meet again
In this lifetime
So let me say before we part
So much of me
Is made of what I learned from you
You'll be with me
Like a handprint on my heart
And now whatever way our stories end
I know you have re-written mine
By being my friend...

Like a ship blown from its mooring

By a wind off the sea
Like a seed dropped by a skybird
In a distant wood
Who can say if I've been changed for the better?
But because I knew you

Because I knew you


I have been changed for good


And just to clear the air

I ask forgiveness
For the thing I've done you blame me for

But then, I guess we know

There's blame to share

And none of it seems to matter anymore


Like a comet pulled from orbit

As it passes a sun
Like a stream that meets a boulder
Halfway through the wood

Like a ship blown from its mooring

By a wind off the sea
Like a seed dropped by a bird in the wood

Who can say if I've been

Changed for the better?
I do believe I have been
Changed for the better

And because I knew you...

Because I knew you...


Because I knew you...

I have been changed for good.

/Wicked



Idag är det fredag och idag var dagen då Helena lämnade Great Falls för California.

Igår skulle jag åka till Kajsa men efter mycket letande så hade jag ingen skjuts så jag bestämde mig för att traska bort dit, (hade inget att göra ändå). Det tog ganska lång tid om man säger så... haha, efter en och en halv timmes raskt promenerande knackade jag på Kajsas dörr.
Jag är ganska stolt över mig själv faktiskt, jag tappade inte bort mig och jag kände mig inte ens särskilt trött när jag kom fram. (och då får ni ha i åtanke att jag knappt har tränat på 10 månader). Man måste ju ha skjuts överallt och det kan vara knivigt att få det... så det blir inte att man åker till gymmet. (som dessutom ligger on base, vilket betyder att man måste ha en person från militären med sig för att komma in)

Hur som helst; efter en och en halv timmes promenad i duggande regn så kom jag hem till Kajsa, där jag möttes av en hall med 1000 väskor och saker och ett helt tomt sovrum som tillhört Kajsa fram tills denna dag. Hon skulle flytta till en vän på eftermiddagen eftersom hennes värdmamma knappt kommer att vara hemma i sommar.
Vi tillbringade några timmar hos Ms. B, där vi bl.a gick till ett snabbköp och Kajsa köpte (sistaminutenpresent); ett kort och choklad till Helena. Chokladen glömde Kajsa för övrigt på TV-bordet i Ms. B's hus innan vi drog vidare till Helenas hus.

Vid fem var det dags att åka till Helena. Hennes pappa och syster Nora var där. Jag försökte prata tyska med Nora men det gick inget vidare, det blev mest engelska i alla fall. Stackars Nora, jag frågade henne (på tyska) om hon förstod engelska och hon sa att hon förstod litegrann. Hon är bara.. 13 år? något sånt. Jag tyckte att det var jätteförvirrande att förstå vad amerikanarna sa i början (a.k.a Paul Morris, 10 år) haha. Men nu, nu förstår jag allt! juuust kidding. Men, nä, seriöst, det är lätt. Jag tänker inte ens på det, men när jag tänker tillbaka så minns jag att jag tyckte att det var svårt att förstå vad de sa på filmer ibland om man inte hade text men nu är det lätt, herregud, jag har ju inte sätt en ändå textad film sen jag kom hit haha. Men det är väl för att man är omgiven av språket hela tiden också antar jag.

Jag pratade faktiskt lite tyska med Helenas pappa, men jag sa allt fel x) haha, kände alla de grammatiska felen medan jag pratade men jag pratade ju tyska i alla fall x) hahaha. Jakub tycker att jag är duktig, (en av människorna som var med i Florida) han tyckte att jag skulle gå fram och prata tyska med Lenas föräldrar när de var här för "de skulle inte ens märka att du inte var tysk, de skulle kanske tro att du hade nån sorts dialekt eller så men de skulle defnitivt gå på att du var från Tyskland". haha ja, just det Jakub ;) Men det är ju trevligt att han tycker det hahahaha

Vi kollade på film och åt pizza hos Helena. Hennes mentor Alyssa kom över en stund också. Sen tog vi kort, väldigt fina. Och hade nostalgiska moments.... aw, sista gången jag sov över hos Helena, sista gången jag var i hennes hus tillsammans med henne.. well, det är ju inte sista gången jag träffar henne i alla fall för jag och Kajsa bokade biljetter till München i höst! :D I'm superexcited!

Kajsas bästa vän från förra året bor nämligen också i München så det är väldigt praktiskt :)

Hursomhelst så satte sig Helena, Nora och deras pappa i hyrbilen vid 8.30 i morse och åkte iväg mot Californien... :( Deras mamma och deras bror Ference landar i USA idag eftersom Ference behövde vara kvar i skolan eller något sånt...

Det är så sorgligt att hon är borta nu, men det har inte riktigt gått upp för mig än tror jag, för "de kunde lika gärna ha åkt till Dairy Queen eller nåt," som Kajsa sa ;D

Nu ska jag packa för Yellowstone, dit jag åker imorgon med min värdmamma. Vi kommer hem på måndag igen. Och på tisdag morgon (tiiiiiidgit) så ska jag åka till flygplatsen och säga hej då till alltför många vänner... :/ efter tisdag så är det bara jag, Caro och Kajsa kvar av utbytesstudenterna i Great Falls.
Men först ska jag tagga för ikväll då jag ska på en Bonfire och träffa de som fortfarande är kvar. (många av dem i alla fall). 

au revoir


I'm gonna miss you my love <3

FREEDOM! :D

AAAH, det är äntligen sommarlov 2011!!! :D och det är sol! tack Montana för att du fixade två bra saker på samma gång.

ja, sen sist jag skrev så har det ju hänt en del haha. till exempel så har jag vart på en amerikansk High School Graduation, det var tråååååååkigt. Men det var en mäktig känsla när de kastade sina gröna hattar.
Vi fick låna varsinn grön "Graduation Gown" och så fick vi sitta längst fram (utstötta utan hattar och en rad framför alla andra seniors). Sen kallade de upp oss en efter en på scen. Jag var lite nervös, men det var lugnt. Vi fick våra diplom av Mr. Kloppel och sen fick vi gå tillbaka till våra platser igen. Sen var det bara att vänta och vänta och vänta medan resten av seniorsen gick upp på scen en efter en och fick sina diplom. Hela cermonin tog ca. 2 timmar och då var ungefär 1 och en halv av dem väntan på seniorsen. Sen kastade de i alla fall sina hattar och vi var tvugna att försöka hitta Helenas värdföräldrar som skulle skjutsa oss till Graduation Partyt som började vid 9.

Det var kul, de hade auktioner, pokerbord, olika spel, en DJ och en massa andra aktiviteter. Det höll på från 9pm till 4 am, som tur var så var Paulines värdpappa snäll nog att ge oss skjuts hem och Helena och Mira sov över här.

Jag och Mira somnade vid 5.30 och jag vaknade vid 2.44pm. Då var det bara ca en timme tills vi skulle va på flygplatsen. Mira var morgonpigg och började steka pannkakor x) så vi fick nygräddade pannkakor till frukost, mums. Helenas värdmamma kom och hämtade upp oss och körde oss till flygplatsen, men Pauline och resten av Huston familjen var inte där.... efter ett tag kom de i alla fall, pappa och mamma Huston, Jade, Jordann, Jared, Caro och Pauline.

Pauline hade en mycket intressant utstyrsel på sig. Ett par gröna vindskyddsbyxor som det stod RUSTLER | CHEERLEADER på, en gul T-shirt med texten Cheer Up! och en grön jacka över det med hennes namn och en liten Cheerleader logga på. Sedan bar hon en mycket fransk hatt med ett svart band och på fötterna hade hon snowboots.


Väldldigt gulligt. :)

Det var så sorgligt att säga hej då... Och det värsta är att Pauline är bara den första av många...
Graduation, nedan den amerikanska nationalsången

And then, we were officially graduated. Or, the seniors were at least ;)

I fredags var sista dagen i skolan... konstigt. Jag hälsade på hos min ex-värdfamilj. Michelle undvek mig men de andra var glada över att se mig. I lördags bakadade jag kladdkaka och for över till Jakub och Tony's hus och träffade folket som jag var i Florida med. Plus att Mira, Caro, Ho Yun, Kathy och Gabi var där också. Och Clavins vän. Vi spelade X-Box dans spel och Idol på WII. det var kuuuuuuul. Sen åkte jag och Caro hem till mig och vid 10 kom Helena och Kajsa över.
Och idag så skypade vi med Pauline och hennes bror. haha. Sen hjälpte jag Gerianne att plantera blommor och så köpte jag en present till Helena. Imorgon kommer Kajsa över på morgonen och vi ska boka biljetter till München, (finally) och sen ska jag skriva ut bilder till Helena på Sam's club och sen vet jag inte, slappa och sola antar jag. Fixa Helenas present. Och ringa och fixa healthinsurance grejen.

Hur som helst, god natt nu ska jag gå och lägga mig,
au revoir!


Nedräkning!

Medan mina svenska vänner klär sig i eleganta klänningar och kostymer och förbereder sig inför studenten så förbereder jag mig inför min egen skolavslutning. Imorgon är den sista riktiga dagen i skolan, nästa vecka har vi bara slutprov.

Seniorsen hade sin sista skoldag igår så idag var en fjärdedel av CMR borta... det kändes jättekonstigt. Särskillt när vi hade government som är en senior klass, då var bara jag, Mira, Pauline och Caro där. Och Mr. Halverson förstås. Vi kollade på film, Frost/Nixon hette den. haha, väldigt intressant.

Helgen kommer för övrigt att vara fullspäckad med roligheter, imorgon ska jag umgås med Pauline, Mira och Caro och på lördag är Paulines avskedsfest (hon åker hem redan på tisdag), och på söndag så är det studentskivor som gäller. Och på måndag så är det the Senior Graduation Party på kvällen (fram till 4 på morgonen) och på tisdag blire att sova lääääänge och sen åka till flygplatsen och säga hej då till Pauline. :( Det är svårt att inse att det är dags att säga hej då till alla här nu.

Det kändes inte som om denna tiden skulle komma alls ett tag. Jag minns att jag hade samma känsla när jag skulle åka till USA. Skillnaden är att jag vet vad jag har att vänta mig när jag kommer hem härifrån, när jag skulle åka hit så hade jag ingen aning. Men det har varit ett bra år ändå. Ett långt år, men det är defnitivt ett minne för livet. Den andra halvan av året gick så mycket fortare än den första och det hände mycket mer. Tyvärr var det präglat av en hel del mindre roliga händelser. Men överlag så var det den bättre halvan av året. Första delen hade jag mest hemlängtan, men visst har jag bra minnen från min första tid i USA; New York till exempel, är ett av de bästa minnena. Homecoming veckan var väldigt kul, likaså Halloween, Thanksgiving och Black Friday. Och naturligtvis andra, mindre händelser emellan.

Skiddagarna jag hade med mina vänner var jättebra, jag önskar bara att jag hade åkt mer. Att spela tennis var kul, men säsongen var för kort p.g.a av snö och vind. Florida var naturligtvis underbart och ett av de bästa minnena likaså. De senaste veckorna har varit de bästa faktiskt. Det är så kul att signera yearbooks och få sin yearbook signerad. Det är kul att se vad folk skriver. En annan bra sak är ju att vi inte dog i lördags, vilket vi ju enligt vissa skulle ha gjort. De tycker jag att vi ska fira.

Jag var i staden Helena den dagen tillsammans med min vän Helena och hennes värdfamilj. Det är Montanas huvudstad. Haha, en patetisk liten huvudstad. Men fina viktorianska hus hade de ju i alla fall, något läskiga kanske, men finare än de i Great Falls. De hade till och med ett litet Downtown med GÅGATOR och GATUARTISTER, det du! Har inte jag sett på 10 månader. Men... shopping ställen var det inte gott om.

När 4 o'clock närmade sig (tiden då vi skulle dö enligt nån präst nånstans), så letade jag och Laura (Helenas värdsyster) domedagstecken, men trots att vi hittade några (en död ekorre utanför en kyrka plus husnummer 666) så lyckades vi ju överleva den 21 maj 2011. :) Och därmed så lämnade vi Helena (staden, inte min vän) och åkte hem till Great Falls där jag hade ett slumberparty hos mig på kvällen. Det var mysigt. Helena och jag planerade våra framtida liv i väntan på de andra (mycket intressanta öden...) och sen trillade de andra fem in lite allt eftersom. Vi satt och pratade och kollade i våra yearbooks (vilka var sprillans nya då) och berättade om lustiga människor på CMR för Marianna och Elena som går på en annan skola som heter Central.

I tisdags gav Mira, Caro och Pauline och jag våran government lärare Mr. Halverson en present, (i love it!) det är en kaffemugg med alla våra namn, och bredvid våra namn så har vi våra respektive länders flaggor i form av våra länder. Alltså, Sveriges flagga har formen av Sverige, osv. Sen hade vi ett citat längst ner: "Knowledge is knowing that a tomato is a fruit, wisdom is knowing not to put it in a fruitsalad". Han sa det citatet en gång och Mira sa att vår engelska lärare sagt samma citat. Mr. Halversons reaktion var: "What, I gave him that one! He didn't give me any credit for it?" haha, de är roliga. Han blev glad för den.

Jag och Mira gav även vår franska lärare Mrs. Davis ett foto med Mira och mig framför skolan med den franska flaggan emellan oss. På datorn skrev Mira: To the sweetest teacher" och så skrev vi våra franska namn Céline och Marie-Sophie. Samt gav vi henne en liten haklapp med den svenska, franska och tyska flaggan på. Det är till hennes lille son Turner som är 7 månader. Senare fick jag ett litet kuvert med mitt namn på, inuti var ett vykort där hon tackade så mycket för presenterna och sa att hon var så glad över att ha haft mig som elev. Hon är verkligen "the sweetest teacher", önskar att jag hade såna lärare hemma.

Jag och Helena har även en present till vår counsler. Det är bara en bild på mig och Helena där vi har skrivit våra namn och på ramen så står det: "Thanks for always helping us during the year! 2010-2011". Hon har verkligen hjälpt oss båda massor detta året. Haha, hon kanske till och med är glad att bli av med oss så mycket som vi har besökt henne.

Ja, det är många presenter som ska ges bort nu, och det är sorgligt, samtidigt som det är kul att de kommer att ha ett minne av mig för alltid eller i alla fall för en lång tid. Eftersom att man inte ens kommer att bo i samma land som de längre. Fy vad sorgligt. De är ju liksom där varje dag, så att komma hem till Sverige och inte ha några av mina bästa vänner där längre kommer att vara jättejobbgt. Lika jobbigt som att lämna mina vänner. Ibland önskar jag att alla jag tycker om fanns på samma plats så att man kunde träffa dem så ofta man ville.

Hursomhelst, det jag ville säga i detta inlägget var att jag har fått en graduation cap! :D ni vet, en sån där typisk, fyrkantig hatt med tofs! :D Den är mörkgrön och tofsen är grön och gul, precis som kära CMRs underbara 70-tals färger. Jag trodde inte att vi skulle få någon, än mindre gratis och kunna ta med den hem! :D så nu är jag excited. Vi kommer inte att få ha dem under Graduation cermonin dock, eftersom att vi inte är Seniors. Men vi får såna där rockar, eller vad det heter (gowns), men dem får vi bara låna om vi inte köper dem och det vill jag inte. Hatten är det enda jag behöver ta med mig hem från Graduation! (och diplomet också, men det är inte lika viktigt).

Sen, om endast en vecka, är det SOMMARLOV 2011!!!! ... :O galet. Men bli inte för exalterade nu, jag kommer inte hem förrän den 2a (3e?) juli. Så ni får vänta liiiiiite till :) men om enbart 3 veckor kommer min kära, svenska familj över! Det ska bli så kul att se dem igen. Efter 11 månader. Sista gången jag såg mina föräldrar så stod de på Arlanda flygplats och grät och vinkade hej då. Usch, den dagen vill jag inte gå tillbaka till, men nu är det snart slut på året och jag tror att vi båda har haft ett riktigt bra, händelserikt och annorlunda år och jag tror att båda är glada över detta år. Min familj hade en utbytesstudent själva nämligen, och han, Jason, bodde i mitt rum. (Stackars pojke, mitt rum har mörkröda tapeter och har en vit fondvägg med svarta blommor på) men uppenbarligen så led han inte alltför mycket av detta faktum eftersom han stannade hela året.



talk to you soon,
au revoir!

3, 2, 1 Go!!

Hej!

Den här veckan har jag bott hos Mira, vet inte om jag nämnde det förut? Hursomhelst, idag är min sista dag hos henne eftersom mina värdföräldrar kommer hem ifrån New York ikväll. Nej, det är inte så att de bara drog iväg och lämnade mig kvar i Great Falls av ren elakhet utan de hade bokat sina biljetter långt innan jag flyttade in hos dem. Och de kunde inte ändra så att jag också kunde följa med, och dessutom så var jag ju i Florida för en och en halv vecka sen. Det låter så länge! En och en halv vecka! Tiden flyger fram.

Veckan hos Mira och Ms. Kirol (hennes värdmamma) har varit ganska händelserik och känns mycket längre än bara åtta dagar, på ett bra sätt. Jag flyttade in i tisdags förra veckan och sen dess har vi bakat chocolate chip muffins, varit på ett exchange student party hos Tim Seery där vi blev nostalgiska och saknade footballs matcherna (egentligen hejaramsorna) och Pauline sa heeela det svenska alfabetet med svensk accent, jag och Helena lyckades titta på Eurovision och hon blev kär i Eric Saade (jag försökte hjälpa henne ifrån detta hemska öde, och nu tror jag nog att hon mest gillar hans utseende), Helena lärde sig frasen: "jag är kär i Eric Saade", på svenska av Kajsa, jag träffade Marianna, Elena, Jakub, Tony, Clavin, Wili och Buket som var med i Florida plus tre andra i lördags. Vi tittade på film, gick till en Mongolisk restaurang, spelade pingis och lyssnade på "I'm coming home" (och några andra låtar ;)), jag åt cherrypie för första gången också, förvånansvärt gott faktiskt, sen var samma gäng plus Mira, Lena och Kirstine på re-orientation med vår(a) coordinator(s) (jag har inte samma som de andra eftersom jag är med i STS och de andra är från EF men nu är vi liksom ihopmixade eftersom jag var med dem i Florida), sen hade jag och Mira vår egna picknick utan mat i solskenet, vi planerade presenter för Mr. Halverson (government teacher) och Mrs. Davis (franska lärare), vi spelade tennis igår och lagade pasta med improviserad ostsås, samt försökte vi sola men klockan var redan 6 så vi fick inte så mycket färg.

Idag ska jag och Helena vandra bort till Walmart, och jag ska packa och sedan flytta tillbaka till 1705 Fox Farm Rd.

Denna helgen kommer att bli amazing, på fredag kommer jag antagligen sova över hos Helena för vi ska åka till staden Helena på lördag, på lördag kväll ska Mira, Pauline, Caro, Helena, Kajsa, Marianna och Elena sova över hos mig och jag och Kajsa ska boka flygbiljetter till München som vi ska åka till i höst. Och senast på söndag måste jag hälsa på familjen Morris och ge Paul och Rachel deras present från Disneyworld: en Harry Potter kokbok, de blev lyriska när de fick höra om den så jag hoppas att de tycker om den. Sen måste jag hitta någon tid att hälsa på Nana och Papa också och se hur de hade det i Arizona. Det är så mycket att göra nu innan jag åker hem, så mycket jag vill göra rättare sagt.

Nu ska jag fortsätta med mitt Junior Research Project till engelskan. FUN!...

take care,
au revoir!

Orlandooooooo best week of 2011 so far

heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeey

oh shoot, i'm back on track.
Tillbaka i Great Falls efter en vecka i soliga Orlando.

Alltså, det var en händelserik resa, ömsom flippade jag ut på Melody (som tog oss dit) och ömsom skrattade jag mer än jag gjort någon gång under året.
Vi var 9 utbytesstudenter med på resan, alla bor i Great Falls. Och vi hade en amazing time.
Vi gick på Magic Kingdom, Epcot, Seaworld, Animal Kingdom, Blizzard Beach, The Blue Man Group Show, Downtown Disney, Busch Gardens vi shoppade på Florida Mall. Felkörningar var det gott om och livsfarliga trafiksituationer, trots att vi hade GPS (som de inte lyssnade på) men, vi överlevde ju uppenbarligen i alla fall.


Hela gruppen (utom jag för jag var fotograf) väntar på Melody utanför vårt fin fina hus i Orlando

Vi kollade på fyrverkerierna i Magic Kingdom

Chillade med en av the blue man group medlemmarna



Min henna tatuering :) mkt nöjd :)


Vi kollade på en delfinshow på Sea World

Jag och Lena framför the Cinderella Castle i Magic Kingdom

Dude, he was tall. 7 feet 2 inches. Jag är bara 5' 4"

Det var nåra av de 499 bilderna jag lyckades ta på resan. Men jag tror inte att ni skulle vara så intresserade av att se alla eftersom att en stor del av dem är på fyrverkerier eller parader eller delfiner.... :)

Hur som helst, det var en minnesvärd och bra resa och jag önskar att jag kunde åka tillbaka dit tills mina föräldrar kommer hit.

Just nu bor jag hos Mira, en av mina vänner, eftersom mina värdföräldrar drog iväg till NYC idag. Så jag bor hos henne tills nästa onsdag. haha, jag är nästan aldrig hemma. Så mycket som jag har packat och packat upp de senaste tre veckorna har jag aldrig gjort förut. Helt galet. Först flytt, sen Orlando, sen till Mira. Och det har bara gått tre veckor sen jag bytte värdfamilj. So, there you go. Ett nytt ställe varje vecka.
I morgon ska jag och Helena baka cup cakes och på fredag ska vi ta med dem till ett exchange student party.  Eller ja, party och party, mer chilla och äta. På lördag ska vi kolla på melodifestivalen på morgonen. Japp, måste se när Sverige gör bort sig inför Europa. Sen ska jag träffa Libby och på söndag ska jag träffa Florida människorna igen! :) det kommer att bli en bra helg. skolan suger nu dock, har ingen motivation att göra alla dumma research projekt som lärarna insisterar på att ge en nu.

Great Falls var soligt idag, det var nog 75 fahrenheit eller så ute. Jag och Helena låg ute på studsmattan och solade, mm, snart är det sommar, igen. 2011.

Jag läste att Mikaela har fått en lägenhet i Göteborg, grattis till dig Mikaäla, men lite sorgligt är det allt. Fast å andra sidan så tar det nästan lika lång tid att åka till Göteborg som att åka till Gränna från Jönköping ;) och med min bil och min fantastiska amazing gps så ska det nog inte vara några problem att komma över och hälsa på :-) <3

frågan är vad jag ska göra med mitt liv. trodde att jag skulle fått nån brillant idé vid det här laget, men nä, framtiden är fortfarande... kolsvart.
det är ganska konstigt, alla amerikanare vet vilket yrke de vill arbeta med, redan när de är freshmen! och jag, och många av de andra utbytesstudenterna, har ingen aning. men jag är redan 19 år, jag skulle egentligen tagit studenten om cirka tre veckor, och jag har fortfarande ingen aning om vad jag ska läsa på högskolan eller vad jag vill bli. framtiden skrämmer mig. jag vill inte sluta skolan, där tryggheten finns. när jag slutar skolan så måste jag ta ansvar för mitt liv och se till att allt blir bra. det är så stora och svåra beslut, jag vill ju inte välja fel för det kommer ju att påverka hela mitt framtida liv.

hur som helst, jag vet i alla fall vad som händer i morgon, det är ungefär så långt in i framtiden jag kan se:
-> art - clay sculptures (stupid unicorn)
--> french - writing assessment
---> government - reaserch project "the endangered species act"
lunch - wrap tomorrow hmm...?
----> us history - zzzZZZ
-----> math - !! :O !! nooooooooooo
------> english - junior research project
-------> photography - developing pictures

--------> baking cupcakes!!! (i hope..?)

vad som händer i morgon, det får jag ta reda på då, nu ska jag sova. God natt!

au revoir!




Glad Påsk!

Från mig till er alla en riktigt glad påsk. ;) hur som helst; jag bor numera hos familjen Poulsen. De har haft fem andra utbytesstudenter innan och en av dem var från Sjöbo, i Sverige. Jag bor hos dem de sista två månaderna nu och i höst ska de ha en annan utbytesstudent från Österrike. De är jättetrevliga. Min värdpappa Mark har varit fotograf och min värdmamma arbetar som sjuksköterska, hon gillar att sy och måla. De har två katter; Mixie och Leiska (vilket betyder räv på tjeckiska) och två hundar; Shuffles och Shelby. Inga barn. Jag trivs jättebra efter de första två dagarna här.



sista dagen hos Morris'. Naturligtvis var alla Morris syskonen i mitt rum medan jag packade det sista.

Nu ska jag sova, ska upp till Walmart vid 8 imorgon, det är tydligen något de gör varje söndag. 
och sen så ska jag (förhoppningsvis?) till Disneyworld i Orlando nästa lördag med min nya coordinator och hennes utbytesstudenter :D 


Synen jag vaknade upp till igår, snö underbara snö; GO AWAY

talk to u soon,

au revoir

Jag älskar mina vänner

Idag har varit en bra dag.

Mira hade bakat en kaka åt mig <3 den smakade som risgrynsgröt men det var väldigt gulligt och det är ju tanken som räknas eller hur? ;) haha det stod: "Fil, we love you <3" på den. Mira brukar kalla mig Fil.
Min franska, engelska och bildlärare frågade hur det var med mig och min mattelärare mr. Olsen måste tro att jag är ett riktigt problembarn när jag blev nedkallad för tredje gången under hans lektion för denna veckan...
Libby och Tori skrev "a love note" till mig igår och sa: "jag vet inte vad som är fel, men vi är här för dig". gulligt. Jag har inte sagt något till dem, men de visste att det var nåt som var fel igår eftersom min lärare pratade med mig och undrade hur jag mådde. Aw, det hade aldrig en lärare i Sverige gjort. Toby erbjöd sig att låta mig bo hos henne eftersom hon hört att jag hade problem... Rykten sprider sig fort.
Och idag när jag skypade med min kompis så ville min värdpappa prata med mig och jag hade skype på ett tag innan jag stängde av det. efteråt sa min vän: "jag spelade in samtalet ifall han skulle slå dig."
hahahahahahha, underbart. det känns tryggt....

Hursomhelst, ska flytta till en ny familj imorgon. Det är inte lagligt att ha en utbytesstudent när man bor i en "single trailer park" enligt STS regler. (en "single trailer park" betyder att trailern är väldigt smal och i princip är som två stora husvagnar längdmässigt, i bredd är huset lite bredare än en husvagn men inte mycket)

Den nya familjen vet jag inte så mycket om, de är ett äldre par på över 50 år. De bor i ett nytt hus i ett fint område, i stan. De har inga barn men de har hundar och katter. Vet inte hur många. Jag vet inte om de är religösa. Jag vet att pappan är intresserad av historia x) "so he probably want to teach you about Montana history", åh, vad kul, historia lektioner hemmifrån, YES! ;) skämt åsido, jag tror att det blir bra, jag ser fram emot det. Jobbigt att vara här imorrn med Michelle dock, själv.. mitt påsklov börjar imorgon, men Paul and Rachels börjar inte förrän på torsdag. Och Michelle är inte glad på mig alls. Men jag vet att det här är bra, :) jag mår redan bättre.

fortsättning följer....

au revoir!

Om

Min profilbild

Filippa

Jag heter Filippa och detta är min blogg om mitt liv och min vardag, skapad mestadels för att jag ska åka iväg till någonting helt nytt alldeles snart, i höst när skolan börjar för de hemma i Sverige så börjar skolan för mig i Montana, USA. Det blir mitt livs största äventyr och jag hoppas att det blir ett äventyr värt att minnas.

RSS 2.0