filippaerikasofia

Jag kom hem igår. När jag steg av planet och såg alla svenska skyltar på flygplatsen och hörde alla svenskar omkring mig... det var en konstig känsla, men då gick det upp för mig att jag faktiskt var hemma i Sverige och att jag skulle stanna här. Sen åkte vi hem i vår bil, och åkte förbi alla träd och alla små röda stugor, allt är så svenskt... alla ser så svenska ut. Alla barn är ljusare än ljusast i håret och alla är så fruktansvärt solbruna. Sen kom vi hem, till huset, och då blev det ännu konstigare, för då kändes det som om jag lämnat detta huset för två veckor sedan för en liten familjesemester... Men på samma gång är allt så annorlunda. Inte huset, men jag. Mina upplevelser och minnen.

Mina kusiner kom och välkomnade mig hem, det var härligt att se dem igen. Det känns jätteskönt att vara hemma :) jag är jättetaggad för att träffa alla kompisar igen, idag ska jag träffa Mikaela <3 och vid tolv ska jag skypa med Helena... <3 Det känns jobbigt att ha henne så långt bort, när man är van vid att träffas varje dag annars. Jag saknar verkligen dem som jag träffade i U.S.A, men jag är samtidigt så glad över att få träffa kompisar härifrån såklart.

Jag är fortfarande jetlaggad naturligtvis och vaknade klockan halv fem i morse och kunde inte somna om... Det gjorde resten av familjen också så mamma, jag och Martin gick upp vid halv sju och åt frukost, sen tittade jag på "Solsidan", mina föräldrars älsklingsserie.

Det är så skönt att det är sommarlov och att jag är hemma i Sverige igen och att vara med familjen och bland mina svenska vänner. Nu ser jag fram emot att träffa dem igen efter 11 månader. Mycket kan ha förändrats, eller också är de likadana, det ska bli spännande att se.

nu ska jag göra mig i ordning,
au revoir!