filippaerikasofia

Heey, jag har bronkit, aka inflammation i luftvägarna. håll tummarna för att jag blir frisk tills på lördag, (och fredag). typiskt... varför blir jag alltid sjuk när det är nåt jag ser fram emot?
god natt
au revoir

Hoppas att mamma och Kajsa blev glada nu ;) haha
och nu när jag har tid så kan jag ju lika gärna skriva igen. ifall det skulle ta ett tag till nästa gång så har ni nåt att läsa.
Jag sitter och väntar på att färgen på min vägg i mitt rum ska torka så att jag kan måla ett nytt lager.. heter det så? nää, vänta, det heter: "a new coat" på engelska. jag vet inte, men hursomhelst så sitter jag här och väntar och skriver en tråkig historiaredovisning och powerpoint.
Jag färgade håret igår och nu är det mörkt, det är mörkbrunt med rött i.

Ikväll ska jag till Helena och träffa Pauline och Caro. Vi kanske ska gå på "Little Red Riding Hood", den nya filmen med Amanda Seyfried. Den verkar bra. Och om vi går på den så ska vi oxå gå till Coldstone... Ett glasställe där jag inte varit än, men de säger att det är bättre än Diary Queen och det säger en del.

I morgon ska jag åka skidor med familjen, känns konstigt nu när det är vår ute, men det blir nog sista skiddagen för detta året så då måste jag ju åka.

Talk to you soon,
au revoir

berättade jag om när jag var cheerleader för en dag? trodde inte det.
Jag fick inte vara en actual cheerleader, bara pröva outfiten, men det räckte för mig ;) haha

NOTICE: SPIRIT STICK!!! :O

2011-03-12

Nu har jag flyttat. Jag bor numera inte i Riverview utan i Bootlegger, eller som jag skulle säga: "in the mud". Det är lera överallt.

Den första helgen jag spenderade i Great Falls så hälsade vi på Ketih och Michelles vänner som bor just i Bootlegger, (lite historisk fakta; området heter så för att folk smugglade alkohol där under "the prohibition"... suck, kan bara det engelska ordet, men ni vet väl vad jag menar.)

De bor så att säga "på landet", men det är inte vad en vanlig svensk skulle se som "landet", eller ja, ordet är väl definerbart men när jag hörde att Krissy och Ed bodde på landet så föeställde jag mig att de hade ett hus, en stor trädgård, ett stall med hästar och en hage med grönt, friskt gräs. När vi kom fram till Krissy och Eds hus så fick jag se en annan sida av "landet". Deras hus var en trailer park, a.k.a en husvagn mer eller mindre, det var litet, trångt och stank av rök innomhus. De hade ingen stor grön, vacker trädgård utan en lerig yta utanför ytterdörren med plats för två stora "trucks" och en stor hästtranssport. Sedan hade de en hästhage, men inte var den fylld med grönt, friskt gräs, nej, den var fylld med lera. Det enda hästarna kunde äta av var en stor hög med hö i mitten av hagen. Stall hade de inte heller till sina fem hästar "det är för dyrt." De hade bara ett litet skjul med utrustning som sadlar och foder och sånt. Inte ens ett litet vindskydd till hästarna. Och då bor bor de i vindiga, kalla Montana.

När jag klev ur bilen den dagen, i början av augusti, så tänkte jag för mig själv: "Tack gode Gud för att jag inte bor såhär."

Någon gång i oktober så berättade Michelle att vi skulle flytta till våren. Först trodde jag att vi bara skulle flytta till ett annat hus, kanske till och med ett finare hus, ett större hus... snart fick jag veta att huset vi skulle flytta till låg på "landet".

I januari, efter jul och alla högtider så satte Michelle in en annons i tidningen, vårt hus var till salu. Huset på 104 29th Avenue NW. Well, även om Michelle är mäklare så gick det inte lika lätt som hon hoppats. Vi hade visningar varje helg men ingen var intresserad av att köpa det. Huset var tvunget att vara "spottless" varje gång vi lämnade det för att åka någonstans, ifall någon skulle vilja kolla på det under dagen. Det var flera veckor av frenetiskt städande. Trots alla människor som kom och gick från vårt hus så fick de inte huset sålt. Helt plötsligt var min värdfamilj pank.

Jag kunde inte bo kvar... Jag var bara ännu en kostnad för dem utöver deras tre barn och tre hundar och deras nya katt och deras marsvin. Men, jag visste hur svårt det hade varit att hitta en ny värdfamilj när min vän bytte. Det fanns inga värdfamiljer i Great Falls och min områdesrepresentant kunde jag inte prata med. Vi.. kommer inte så bra överens längre... min counsler lovade att prata med min områdesrepresentant dock och sa att de skulle försöka hitta en ny familj åt mig.
Jag ville inte flytta, jag hade bott med dem i 6 månader, och jag trivdes hos dem. Tänk om den nya värdfamiljen inte alls var lika snäll?
Hur som helst så löste sig det, min värdfamilj hittade en lösning, de lyckades hitta hyresgäster. Men vi skulle fortfarande flytta.

så nu har vi flyttat, till Bootlegger, 45 Teresa LN. Kom och hälsa på om ni vill, men akta er för leran!

2011-03-18

Det har nu gått en vecka sedan jag flyttade. Jag kan ju inte säga att det är en dröm, men det är okej. Jag har ett eget rum och jag har fått välja färg på mina väggar (som förut var chockrosa), vi har återigen internet, tack gode Gud ;) , våra hästar flyttar över imorgon :D och jag får köra lite bil här ute också, haha, jösses. och familjen kommer närmare varandra med tanke på att huset är så mycket mindre och det bara är en våning. Så det är helt okej, nackdelar finns det ju såklart, ganska många, det är längre till skolan, jag bor inte granne med Helena längre och ja, det är längre till allt :P till stan kan man inte få skjuts när man vill längre.. och vägen här ute är grusväg och väldigt dålig. men, det är bara 3 månader kvar och min värdfamilj är för det mesta underbar ;)


45 Teresa Lane

vår trädgård :P

mitt rum innan...


Byggare Bob målar...

Rummet är inte riktigt färdigmålat än, jag har en vägg kvar som ska vara mörkbrun. färgen på de andra tre väggarna heter peanutbutter :3 haha

hare bra
au revoir!

Det är återigen fredag. Den här helgen är lite diffus ännu. Ikväll ska jag vara barnvakt åt James, i morgon måste jag plugga historia med Helena och på kvällen så ska vi nog umgås med lite folk, men det är inte riktigt klart vilka det blir än och på söndag ska jag åka skidor med Rachel och hennes kompis Monique. Julia kanske följer med också och Tuff. Men det är inte heller klart än, så därför är den här helgen lite diffus.

Jag älskar min engelska lärare by the way x) kommer att sakna såna lärare som vi har här. Det finns ingen som mr. Faechner hemma. En mer sarkastisk människa få man leta efter. haha. Han berättade igår att han fått ett telefonsamtal för några dagar sen av en gammal kollega där hon frågade: "Is mr. Fagner there?" "I had to put the phone away and laugh", sa han, "I almost asked her: No, is mrs. Lesbian there?" herregud... han är galen. Idag så sa han: "Is anyones bithday coming up?" Garrett sa ja, mr. Faechner svarade: "Good for you" och började prata om något annat. alla i klassen tittade på varandra och började skratta. "sassy..." "what? oh, I'm sorry, I love u Garrett; *air hug*! I wasn't thinking about what I was saying." sen demonstrerade han även hur det ser ut när ens själ "smälter" för att man inte tar vara på talanger som man har. Fruktansvärt underhållande.

Jag var på ett tennismöte i går och tennissäsongen börjar den 7e mars. Riktigt snart alltså, ser fram emot det eftersom att jag blir andfådd bara av att gå upp för trapporna i skolan.... herregud.. snart kan jag väl inte ens gå från bilen till skolbyggnaden utan att få träningsvärk ;) that's what America does to you.

På tal om att gå från bilen till skolan; när jag gick den biten imorse så svär jag att mina lungor frös till is, åtminstone lite grann. Det är så sjukt kallt idag, det var -30 celsius i morse.

Och vet ni vad som är coolt? :3 det sitter en federal agent i en bil utanför mitt sovrumsfönster och spionerar på bilar på Division Road. Awesome. Jag och Michelle satt och försökte klura ut vem han kunde vara och han såg och oss kom och presenterade sig. Men jag undrar vem han spionerar på... Säkert nån knarklangare eller så. haha, jag vet inte.

Åh, jag fick min balklänning igår, den är så fin! Mörkblå och perfekt.

Nu måste jag äta innan Michelle och Keith drar iväg till deras vänner och jag måste ta hand om James.

au revoir!

god dag, här sitter jag, förkyld och trött. jag tror att jag fick förkylningen i lördags förra veckan.

Inte så omöjligt, var nämligen och åkte skidor då. det skulle vara fantastiskt väder, 32F (0 grader celsius) solsken och inget snöoväder. Ha, lurad! vi åkte buss upp till backarna och när vi närmade oss bergen så snöade det, rejält, och det var så dimmigt att man inte såg tio meter framför bussen. vi kom fram till show down det var sjukt kallt, 30 cm lössnö i backarna och dimmigt. de kunde inte pista för det snöade hela tiden. men trots allt var det en ganska trevlig dag, vi träffade folk som vi åkte med och när jag satt upp i liften med en tjej som heter Justine så pratade vi om att jag var utbyteestudent och hon sa: "yeah, my best friend has two exchange students, one from France and one from Argentina, they are really nice!" "Wait, what is your best friends name? is it Jade Huston? and Pauline and Caro?" "Yes! How did you know?" "Because Pauline is one of my best friends here, and Caro and their family are really sweet." det var konstigt, haha.

vi åkte ifrån show down med bussen vid halv fem, bussresan hem brukar ta en och en halv timme, denna gång tog den tre och en halv timmar...
bussens vindrutetorkare frös fast på väg hem så busschaffören stannade bussen och gick ut och fixade dem, det var bara det att när hon skulle starta bussen igen så var vi fast. hon gasade på för att få upp oss ur snön men det gjorde det hela bara ännu värre. hon vände sig om och sa: "You might wanna call your parents becuase we're stuck... i will call a guy who can help us but it might take a while until we get out of here..." jaha, så det var bara att smsa michelle och säga att vi blir lite senare än planerat för vi sitter fast..
och där satt vi in the middle of nowhere i en buss med 30 ungdomar på väg hem från en skidanläggning.

tillslut kom mannen som skulle hjälpa oss, han körde en plogbil och försökte dra oss upp ur snön. vi rörde oss inte en millimeter, det enda som hände var att plogbilen ställde sig på sned och också blev fast i snön. underbart, vårt enda hopp satt fast precis som vi... efter lite sandande under plogbilens hjul så lyckades han komma därifrån dock men lämnade oss. jahopp. tack då.

jag: "i'm hungry" justen: "me too, i want pizza!" några ljushuvuden ringde en pizzeria: "Hi! i want to order two pizzas to, ummm..." "dude, we're next to a sign" "what does it say?" "umm... 'Paul J. Ericksen Memorial High Way'" "i want to have them delivered to Paul J. Ericksen Memorial High Way!" pizzakillen blev minst sagt lite förvånad: "You're kiddin' me" "NO! We are here, in a big skibus, and we're stuck in the snow and we're really hungry!"
men näää... vi fick ingen pizza... :'(

tillslut kom plogkillen tillbaka och försökte gräva upp oss ur snödrivorna som nu omringade oss. jag måste ju bara påpeka att han hade på sig reflexväst och cowboyhatt... var hittar man det om inte i Montana? sen försökte han dra upp oss igen. Denna gång lyckades han, men bara två meter för sen släppte busschafförtanten på gasen och vi stannade, igen! väntade ännu en timmas försök innan vi kom upp på vägen igen? nä, denna gången hade vi tur, han fick loss oss och vi kunde ÄNTLIGEN köra hemåt.... i 10 miles per hour (vilket inte är så snabbt).

vi kom i alla fall hem ganska välbehållna, lite senare än planerat men vi kom hem, tehe.

sen dess har jag varit småkrasslig hela veckan, förkyld och haft ont i halsen, inte alls kul. så det har varit en lång och seg vecka.

just det, i söndags var det the Superbowl! det sa jag kanske? i alla fall, Steelers förlorade och Packers vann, riktigt tråkigt tyckte såklart min Steelersfans familj.
Black Eyed Peas uppträdde mellan halvlekarna, de var riktigt, riktigt dåliga....

nästa vecka blir inge kul, massa uppsatser att skriva och test och grejer, hm.

alla hjärtans dag är på måndag, det lär bli intressant. de har pratat om det hela veckan på morning announcements, kommer troligtvis att vara helt galet, med folk som sjunger serenader till sina valentines och massor med blommor överallt.

men mer om det nästa vecka,

au revoir!

Åh, bakade kladdkakemuffins med Kajsa i eftermiddags. Hade glömt hur fantastiskt delicious det är! Så nu är jag glad ^^ åh, vad jag vill åka skidor till helgen... hm, hoppas att det blir lite varmare väder då.
Får se hur det blir med det. Nu ska jag ta tag i läxorna.

au revoir!

God kväll! Jag kom precis hem ifrån Helenas hus, men jag kände att jag måste skriva här för imorgon vet jag inte om jag hinner. Haha.

Det har varit en händelserik helg (och vecka...!) hittills. I fredags så hade Libby och jag bestämt oss för att åka skridskor på kvällen och ha övernattning och kolla på någon "dorky movie". Jag åkte över till henne vid halv nio och träffade hennes mamma (här är de mycket mer formella och tycker att det är viktigare att presentera nya vänner för föräldrarna än i Sverige). Vi åkte över till skridskobanan lite senare, där var det knappt något folk alls, några fulla(?) cmr:are, några småbarn och jag och Libby. Naturligtvis så gav killen som hyrde ut skridskor mig ett par damskridskor och när jag bad honom ge mig ett par hockeyskridskor istället så blev han minst sagt lite förvånad. Hehe. Har aldrig åkt på ett par konståkningsskridskor och skulle aldrig våga testa, skulle antagligen fastna i de där piggarna och trilla och slå halvt ihjäl mig. Tacka vet jag hockeyrör. Sen åkte vi hem till Libby och spelade wii spel och kollade på "John Tucker Must Die", haha, intressant film är det minsann. 

Imorse åt vi pannkakor med chocolate chips (chokladbitar). Första gången jag provade det och det var inte den sista kan jag lova. Dessutom så upptäckte jag att chocolate chips pannkakor med peanutbutter är riktigt gott tillsammans. Hälsofrukost #1.
Sen åkte vi och tittade på promklänningar. Jag hittade en underbar, blå klänning med snörning i ryggen. Den enda storleken de hade var en size 0 dock, så den var lite liten, men jag kunde fortfarande ha den och andas i den x) det var bara det att snörningen inte gick att dra åt lika hårt som det borde.
Jag älskar rosetten... och snörningen. mamma & pappa; vi får prata om detta på skype imorrn.



När vi kom hem från stan så stannade jag hos Libby till fem och sen kom Keith och hämtade mig (jag hatar att inte kunna köra själv här), han och Michelle skulle bort och jag dumpade alla grejer hemma, fixade lite och gick över till Helena. Burr, vad kallt det är ute igen, efter en vecka med +15 C så kändes det konstigt att återigen ha snö och minusgrader... :/ och nu är det -15C.
Jag hängde med Helena, Laura och Justen ikväll, vilket var kul. 
Jag har tänkt på att fråga Justen till prom och efter de träffat honom så sa både Laura, Helena och Sabine (deras mamma) att jag borde göra det. Mer beodrade mig att göra det faktiskt... take it easy, jag ska, men inte än. :P

Sabine har redan hyrt en limousine som vi ska åka i till prom ^^ på baldagen ska vi först åka till Chilie, vilket är den finaste resturangen här i princip, sen ska vi åka limousine (12 pers) till balen. Exciting! om jag får både min prom date och min prom dress så kommer det att bli succé. Men just nu har jag inget av det, men jag vet i alla fall vem jag ska fråga och vilken klänning jag ska köpa. :)

God natt! Nu ska jag sova, och imorgon ska jag shoppa.

au revoir!

Då var min första final week över! Efter att ha jobbat med mitt projektarbete hela förra helgen så var jag ganska orolig över de andra proven, speciellt matte och historia provet i onsdags.

Men i alla fall, i lördags förra veckan så började jag med mitt forensic science projekt som vi skulle redovisa på tisdagen. Men jag, Michelle och Rachel skulle också på en fashion show. Cowboy fashionshow minsann, det var något alldeles extra och så fula kläder har jag aldrig sett förut, men annorlunda var det! vi var där i nån timma och sen åkte vi hem och jag landade med laptopen framför mig och började fixa ihop min redovisning. Jag kan inte säga att jag kom så långt eller att det gick speciellt bra. För det gjorde det inte.

På söndagen så var det samma sak, vakna, ångest över pluggandet och sen åkte vi iväg för att titta på rodeo. Det var faktiskt kul, och galet. Sen åkte vi hem och jag satt uppe till ett med arbetet.

På måndagen var vi lediga och familjen och jag skulle iväg för att rida på open riding. Vi åkte ut till Keith och Michelles kompisar (som kommer att bli våra grannar när vi flyttar) och hämtade tre hästar och åkte iväg till ridhuset. Men när vi kom fram så upptäckte vi att det var stängt och att man inte kunde rida där förrän i slutet av januari. Så vi åkte hem, Paul och Rachel var väldigt ledsna, och jag var också lite besviken men ärligt talat så behövde jag en dag till med mitt arbete och jag blev klar. Men ännu hade inte finalsveckan börjat än. Det var ingen rolig helg förra helgen kan jag ju inte säga. Förutom en del ljusglimtar, som rodeon och prat med vänner.

Sen började själva slutprovsveckan, och det gick bra! Proven jag hade var inte svåra alls och vi gick bara fyra dagar i skolan. Varav vi hade endast tre lektioner onsdag och torsdag och fredagen var halvdag så vi slutade vid tolv och så hade vi klubbmöten där vi (international club) sjöng kareoke tillsammans med german club och french club. På eftermiddagen hängde jag med Helena och Laura och senare på kvällen så gick jag, Julia och hennes värdsyster Lacey på CMR-Bozeman basketballmatch. Paulines nya värdsyster Caro från Argentina var där också och det var väldigt kul att träffa henne. CMR förlorade... igen. Men, men, man går inte på basketmatch så mycket för att titta på spelet som för att umgås med kompisar :P

På lördagen skulle jag gått och kollat på balklänningar med Libby som går i min franska klass, men hon var sjuk, så jag tänkte att det inte skulle bli nåt promdress-shoppande denna dag, men sen frågade Julia om jag vill gå och shoppa så då passade jag på att fråga om hon ville kolla balklänningar, det ville hon. Så vi åkte till downtown och hann bara gå i en affär, men vi provade några stycken klänningar. Herregud vad färgglada de var! Jag hittade en som var jättesöt form på, men den var orange, och då menar jag verkligen orange! Julia provade en grön så tillsammans så såg vi ut som en morot. Väldigt vackert. Jag hittade ingen som jag verkligen tyckte om, men det var kul att prova en lång, puffig cinderella dress. Svårt att gå med den bara... skorna som måste införskaffas måste alltså vara relativt höga. Men jag ska på spaning nästa helg också, och den 5e februari så är det en "fashion show" där de säljer begagnade prom klänningar. Där kanske man hittar något. Prom är den 26e mars (en dag efter min födelsedag!! :D ) så det är ganska snart... och jag måste hitta en klänning och en kavaljer... hrm... prom daten får bli ett senare problem.

På lördagskvällen så var det en dans som Pauline bjöd in mig och Helena på. Hon och hennes systrar Jade, Jordann och Caro skulle gå så jag och Helena och Laura bestämde oss för att åka också. Det var en helt okej kväll. Jag lärde dem pizzadansen Anna x) haha. Mycket uppskattad. ;)

I går så vaknade jag vid halv elva och tänkte lite yrvaket att det var ju inte så sent. Men sen kom jag på att jag borde skypa med mamma vid tio så då fick jag lite panik. Men tillslut fick jag tag på henne i alla fall, om än lite sent. Puh.

Det var footballs match(er) igår så familjen hade lite vänner hemma. Steelers (favoritlaget) vann och gick vidare till Superbowl, vilken är en stor amerikansk footballsturnering. Eller egentligen så är de bara de två bästa lagen i NFL som går vidare till Superbowl så Keith var helt lyrisk och skuttade runt och sken som en sol hela kvällen. Kajsa kom över med en påse saffran och vi bakade äntligen våra efterlängtade lussebullar som efter om och men blev extremt lyckade om jag får säga det själv. Vi lyssnade på svensk musik och tog bilder som kommer att vara med i något sorts bildspel i slutet av året och några av bilderna kommer väl med i yearbook skulle jag tro. Snyggt, med tanke på att vi båda hade våra underbara "Team Sweden" tröjor på oss.

Idag, måndag, var den första dagen på den andra semestern. I art så kommer vi nu att jobba i 3D och nya människor har kommit till klassen, i french var det inte mycket skillnad, tredje lektionen har jag nu government  istället för history och det verkar bra (efter första dan), fjärde lektionen har jag history, femte har jag fortfarande math, sjätte english, men nu är vi många i klassen helt plötsligt och sjunde så har jag från och med i morgon black and white photagraphy. Det blir nog bra. Känns konstigt att byta klasser och gå till andra klassrum med andra människor efter nästan ett halvår med samma ämnen och ansikten varje dag. But I look forward to it.

Jag kan inte fatta att det redan är slutet på januari, det har gått så fort! Våren kommer nog att gå fortare ändå. Och snart fyller jag 19, hur galet är inte det? Nä, det måste firas. Stort. haha, så att folk fattar att jag är NITTON inte SEXTON. Börjar bli lite trött på att folk tror att jag är tre år yngre än vad jag är.

jag ursäktar den dåliga uppdateringen på sistone och hoppas att jag ska bättra mig :P

---

au revoir!

Tror du på spöken?

Jag vet inte vad jag ska tro. Jag är antingen med i dolda kameran eller paranormal activity 3 eller liknande. Det är inte normalt att elektronik sätts på och stängs av utan anledning! och särskillt inte min telefon när den har fullt batteri... Får se vad som händer i natt... ;)

Idag har jag tagit kort med Helena, massor med kort. :P var fotomodell för hennes projekt ;P höhö, och sen jobbade vi med US History, heja oss!! och sen tog vi en massa fulkort och sen gick jag hem på isen, och väl hemma så jobbade jag lite med forensic science, heja mig..! och hade en väldigt flummig konversation på fb.

det har varit en bra helg, i fredags fyllde rachel år och vi firade henne på kvällen, i lördags åkte jag och pauline och helena till shoppingcentret och köpte lite grejer på rean, köpte jeans för 10 dollar! värt! och sen åkte vi hem till pauline och åt mat och kollade på film med paulines värdsystrar med kompisar. och imorgon är det skola igen, värsta veckan... eller nej, veckan efter denna veckan blir värsta veckan... final week. hu!

nu ska jag och mina lösögonfransar sova. (fick låna dem av rachel) och så ska jag ha mardrömmar om forensic science projektet. (:

god natt!

Come up to meet you, tell you I'm sorry
You don't know how lovely you are
I had to find you, tell you I need you
Tell you I set you apart

Tell me your secrets and ask me your questions
Oh, let's go back to the start
Running in circles, coming up tails
Heads on a science apart

Nobody said it was easy
It's such a shame for us to part
Nobody said it was easy
No one ever said it would be this hard
Oh, take me back to the start

I was just guessing at numbers and figures
Pulling the puzzle apart
Questions of science, science and progress
Do not speak as loud as my heart

But tell me you love me, come back and haunt me
Oh and I rush to the start
Running in circles, chasing our tails
Coming back as we are

Nobody said it was easy
Oh, it's such a shame for us to part
Nobody said it was easy
No one ever said it would be so hard
I'm going back to the start

//Coldplay

Då var skolan igång igen och här får man ingen mjukstart kan jag lova! Vi ska ha redovisning om Paris på franskan i morgon, vi fick ett "underbart" nytt worksheet i US History och började på ett helt nytt kapitel, (jaha, ska vi kunna detta till finalsproven också eller?), i forensic science började vi med ett nytt kapitel också, om blod... och vi ska ha ett stort arbete om det de kommande två veckorna. Kul! Känns underbart att vara tillbaka i skolan! Hm... ja, ja.

I morgon ska vi försöka övertyga Mr. Cloppel (a.k.a rektorn) att vi kan få ha studenthattarna när vi slutar. Förra årets utbytesstudenter fick inte ha dem men de för två år sen hade det, så varför inte vi? Hoppas!

I morgon måste jag också köpa present till Rachel för hon fyller tolv på fredag. Men vad köper man till en tolvårig tjej när det precis varit julafton?

I helgen ska jag spela tennis med Tobie, umgås med Helena, Pauline och Jade, baka lussebullar med Kajsa och så ska tydligen en präst från familjens kyrka komma över och äta frukost med oss på söndag :O haha, läskigt...

Än så länge känns 2011 precis likadant som 2010, men det kan ju bero på att första semestern inte är över än. När andra semestern börjar så kommer jag att läsa government i stället för att ha study hall... vilket inte är så kul, men det är ju i alla fall en klass med seniors i, vilket är positivt eftersom att de är i min ålder och inte två år
yngre...


min fluffiga pälsmössa <3

au revoir!

första dagen på nya året i dag, det har varit en slapp dag.

Igår träffade jag Helena, Laura, Ginger och Gabi och vi åkte till nåt konstigt ställe där man åker rullskridskor. Det var väl inte precis den nyårsaftonen jag tänkt mig att jag skulle ha i USA men i alla fall. Klockan blev tolv och folk hurrade var glada en stund, och sen åkte vi, på vägen hem till Helena och Laura såg vi... wait for it... tio fyrverkerier! det där med nyår firas rejält här i Great Falls alltså....

När vi kom hem lagade vi som vanligt crêpes, klockan ett på natten (inte senare än vanligt alltså) och sen kurade vi ihop oss i soffan på nedervåningen och kollade på "the Orphan", vilket är en skräckfilm. Jag är lättskrämd så jag var rädd som vanligt, Helena tittade knappt på filmen utan frågade vad som hände hela tiden och Ginger somnade. Ganska skickligt måste jag ju säga att somna till en skräckfilm, men det lyckades hon med. När filmen slutade så kunde ingen av oss sova, så vi loggade in på facebook, och Helena skypade med sin morbror och vi lyssnade på musik. Klockan fem gick vi och la oss och somnade säkert inte förrän en halvtimme senare eller så. Så jag sov... fem timmar i natt. Skönt.

Jag gick hem från Helena för en timme sen. Snart ska jag nog sova, är trött, imorgon ska jag skypa och sen ska hela familjen ut till några vänner som kommer att bli våra framtida grannar för att välja vilken häst vi vill ha av dem. Och på måndag börjar skolan igen. Brutalt. Men ändå skönt, hade allvarligt talat varit lite segt med en hel veckas lov till (det kanske bara beror på att jag är inställd på att gå till skolan på måndag igen, inte vet jag).

Men först är det söndag som gäller, och klockan är bara 8.30 pm...

hoppas att ni hade en minnesvärd nyårsafton
au revoir!

2010-12-30

Jag kan inte riktigt förstå att det är sista dagen i december i morgon, sista dagen på år 2010. Var det inte nyss nyår? Eller, ja, det känns faktiskt ganska avlägset, men blev det inte nyss sommarlov då?
2010 har gått fort, fast ändå har det tagit en evighet.

Det har varit ett annorlunda och minnesvärt år på många vis, det började med att jag började övningsköra på körskolan, jag läste körkortssteori.... (gäsp), fyllde 18 år, jag träffade många nya människor under 2010, både i Sverige och naturligtvis också i USA. Mitt liv förändrades mer än en gång. Jag kommer alltid att minnas sommaren 2010, det var den bästa hittills, hösten var mer jobbig än fantastisk men jag tog mig igenom den och jag har lärt mig en hel del på vägen, ibland känns det som om jag redan har vuxit lite, medan andra dagar kan jag känna mig likadan som jag var innan jag åkte. Men en sak är säker, år 2010 har inte varit ett vanligt år och att bo i USA känns ganska normalt nu. Jag kan komma på mig själv med att fundera över hur det var att bo i Sverige. Det känns så längesen nu, efter snart fem månader borta. Ganska läskigt hur fort man glömmer.

Men om två dagar så kommer 2010 att vara över, och det kommer att kännas konstigt. 2011 är året då jag kommer att fylla 19, jag kommer att återvända till Sverige igen, jag kommer att börja trean med helt nya människor, och utan alla som jag alltid har gått i samma årskurs med, jag kommer att prata svenska varje dag istället för engelska.

Jag har ingen aning om hur 2011 kommer att bli, men jag hoppas att det blir ett bra år och sommaren ser redan rätt ljus ut. Mitt liv kommer att förändras igen, men denna gången tillbaka. Fast på något sätt så kommer ingenting någonsin att gå tillbaka till hur det var innan, för jag har upplevt något som de flesta inte har gjort och lärt känna så många nya personer och fått så många nya vänner att det aldrig kommer att bli samma sak igen, och det är det jag vill. Jag vill få nya perspektiv när jag är här, och det har jag fått.

I USA lever de flesta inte "the American dream" eller åtminstone så är "the American dream" inte lika fabulous som de vill få en att tro. Många fler än man tror bor i trailerhus, precis som jag kommer att göra om bara någon månad. Vi ska nämligen flytta, från huset vi bor i nu till ett trailerhus ute på landet. Huset är litet men vi kommer att äga mycket land och vi kommer att ha två hästar och nu har vi ju tre hundar och vi kommer att skaffa åtminstone två katter till.

Jag har alltid undrat vilka slags människor som måste bo i såna hus, och nu kommer jag att bo i ett själv. Vi flyttar för att Keith och Michelle tycker att huset vi bor i nu är för dyrt, när de flyttar så kommer de att kunna göra så mycket mer saker än de kan göra nu. De kommer att kunna resa mer till exempel.

Men flytten suger för min del, för jag kommer inte att bo så nära skolan längre, jag kommer inte att kunna gå och hälsa på Helena när jag vill, och de vet inte om vi kommer att ha någon internetuppkoppling, man har i alla fall ingen telefonmottagning där ute. Underbart, isolerad 4 miles utanför Great Falls centrum.

Jag önskar att jag kunde köra bil, men det får jag inte. Det blir intressant att se hur jag ska kunna åka till och från stan och liknande när vi flyttar. Jag får väl ta hästen när jag ska till en kompis eller in till stan, hö hö...

Vi får se hur det blir, jag får i alla fall mitt eget rum och vi flyttar inte förrän i februari tidigast.

au revoir

GOD JUL! Det är redan julaftonskväll... Imorse skypade jag med min mamma, pappa, farmor, farfar, faster och farbror och alla andra släktingar. Efter det gjorde jag inte så mycket, inte förrän vid fyra då vi åkte till kyrkan för att gå på julmässa. Sen åkte vi och tittade på julbelysningen i alla hus. Och efter det åkte vi hem och åt och letade julklappar. Alla fick varsin pyjamas. Sedan skypade vi med nana och papa som är i Arizona nu.

Nu ska jag snart sova, imorgon ska vi öppna julklappar vid 7 am. så det gäller att somna tidigt.


så som sagt, god jul! hoppas att ni hade en bra sådan, jag har min imorgon,

au revoir!

I fredags var sista dagen i skolan på två veckor, u-n-d-e-r-b-a-r-t! På kvällen hade vi ett julklappsbyte med utbytesstudenter och våra mentorer m.fl. Det var mysigt, men den första julklappen jag öppnade (en fotoram och en kaffekopp med godis inuti) blev såklart snodd av Lena och min nästa julklapp innehöll... håll i er: ett presentkort på McDonald's!! woho! :( men Jade fick ett likadant så vi bestämde att vi skulle gå dit och äta tillsammans någon dag. hm. lite ledsen blev jag allt ändå. Annars var det en trevligt kväll.

I lördags så åkte vi till några av Keiths och Michelles vänner och åt mat och spelade Wii spel (jag, Paul, Rachel och familjens dotter Mary-Kathryn(?)). på kvällen när vi kom hem åkte jag över till Helena och gjorde crêpes (det var länge sen förra gången!) och tittade på "The Holiday".

I söndags så gick jag runt i min pyjamas nästan hela dagen. Jag skypade på morgonen/förmiddagen och gjorde i ordning pepparkaksdeg och följde med en kompis till hennes "youthgroup" i kyrkan. Kändes lite som att komma tillbaka till tiden då jag var konfirmand; vi lekte lekar och sjöng och diskuterade saker.

I måndags så kom Michelle hem med en överraskning, en svart labrador valp! Först bestämde vi att han skulle heta Oreo, som kexen, för att han är svart och har en liten vit prick på magen. Men när Keith kom hem tyckte han inte att Oreo var manligt nog, "Jake, är mycket bättre" sa han. Men Jake är ju inget hundnamn, tyckte jag. Så jag och Rachel sökte på massa hundnamn men inget var bra nog, "nej, Jake är ett jättebra namn!" tyckte Keith. Jag tyckte Nixon, Rachel tyckte Max, och Paul Trigger. Men eftersom att inget annat namn verkade fastna för Keith så har han nu fått heta Jake. Även om jag tycker att det är ett namn på en person inte på en hund. Men, men, jag är ju bara kvar här i 6 månader till så.. Men söt det är han! Han är redan större än Misty och Bear (de två små papillon hundarna) trots att han bara är åtta veckor gammal. Denna dag gjorde jag, Rachel och Paul pepparkakor också och sen åkte jag och Helena till mallen för att leta julklappar till våra värdföräldrar. Nu har jag dock mina och inga hittades på mallen. Sen åkte vi hem och jag var hemma i tio minuter innan vi var tvugna att åka till min "kusin" Madisons 7-års kalas. Middag, vad är det? nej, det blev ingen middag denna kväll, Michelle glömde bort det, som vanligt och vi åkte till Madison och åt glass och brownies istället. När vi kom hem glömde jag helt bort att äta och så satt vi och letade hundnamn fram tills jag upptäckte att klockan var 10.15 och jag gick och la mig. Men då var namnletandet inte slut än, för innan jag somnade så knackar Keith på dörren: "Vad tycker du om 'Buck'?" frågade han. Men jag avfärdade det namnet, då är 'Jake' bättre.

I tisdags/idag, så vaknade jag klockan 05.30 och gjorde mig i ordning för en lång skiddag. Bussen som skulle ta mig, Julia och Lacey till Showdown gick vid klockan 07.00 från University of Great Falls. Vi kom fram till backarna vid strax innan nio och hyrde skidor, stavar och pjäxor. Jag köpte mig ett par nya skidglasögon också och fick låna en mössa av Julia eftersom jag inte hade någon egen och inte kunde hyra hjälm som jag hoppats. Vi hade verkligen fantastiskt väder! Strålande solsken, klarblå himmel och bara några få minus. Och knappt något folk i backarna! Vi åkte hela dagen från halv tio till fyra då bussen gick tillbaka till Great Falls. Vi åkte med några av Laceys vänner också. Det var så kul att åka igen! Jag längtar redan till nästa skidutflykt, vilken är på måndag nästa vecka med Mary-Kathryn och hennes familj som vi hälsade på i lördags. Och sen så ska nog jag och Julia åka en gång till innan lovet är slut.
När jag kom hem så tittade jag, Paul och Rachel på Prince of Persia. och vid tio åkte jag, Michelle och Rachel till en kyrka som Michelle brukar gå till på tisdagskvällarna. Det var ingen annan där förutom vi och det var faktiskt väldigt skönt att bara få sitta där och tänka och lyssna på min iPod i en timme när allt runt omkring var helt tyst. När vi kom hem hade alla gått och lagt sig och nu ska jag också sova. Imorgon ska jag träffa Helena och beställa Keiths julklapp och slå in de andras julklappar.

det var början på mitt jullov,
au revoir!

På fredag börjar jullovet, känner att jag behöver det. Åh, just det! Hade helt glömt bort att vi har matdag på franskan imorrn. Jaja, jag hinner inte baka något ikväll i alla fall. Måste skriva en uppsats. Nu. sen har vi historiaprov på torsdag och forensics prov på fredag. Sen kan jag vila lite kanske.
Igår var jag med familjen på resturang, Macaroni Grill heter den, och när servitören tog våra beställningar så frågade han mig: "Do you have an accent?" "Ehm... yes. I'm from Sweden." Oh! 'cause I didn't hear any from any of you guys." Lite läskigt, för jag hade knappt sagt något till honom, bara vad jag ville ha att äta. :P

imorgon ska jag försöka övertala mrs. Graham (min counsler) att jag inte behöver ta US Government utan att jag kan ta någon annan klass istället (en rolig) och så ska jag fråga henne när uttagningarna för tennisteamet är. Jag kanske, kanske börjar spela tennis i vår! x) haha.

jag lämnade julklapparna på posten idag också, får se när de kommer fram. skulle gjort det innan men det har inte blivit så...

jag kan inte fatta att det är jul nu. jag har ingen julkänsla alls. Det hänger inga julstjänor och står inga adventsljusstakar i fönstren, inga adventsljus brinner och inget luciatåg har jag sett heller. och vi har inte bakat julgodis än och inte lyssnat på vår gamla julskiva som låter konstigt för att den är vågig efter alla år. Och inte är jag med min familj, i Sverige. Men ärligt talat, det känns som att jag träffade dem i ett annat liv nu. Det har bara gått fyra månader men allt är annorlunda nu, här.

Jag tänker nog fortfarande på svenska fortfarande tror jag men engelska känns mer naturligt att prata än svenska. Det kändes konstigt när jag pratade svenska med Kajsa idag, och det gör vi nästan alltid. Jag vill prata engelska istället, det känns bättre. så jag antar att jag tänker på engelska när jag är med andra människor, men det vet jag inte. Jag vet bara att jag tänker på svenska när jag är för mig själv. På morgonen och på kvällen.

Snart är det januari, och då har jag bara halva tiden kvar! Gud vad konstigt. Och min kära kusin fyller 19 om exakt en månad! :O och sen, i mars fyller JAG 19 år.... jag fyllde ju precis 18. jag vill inte bli 19, kan jag inte få vara 18 i ett år till? snälla? nitton... herregud, nej, så gammal kan jag väl ändå inte vara? jag var ju nyss 16, 17.
livet snurrar fort ändå, även om det inte känns så just nu.

men det kommer att gå snabbt de sista månaderna. men först är det jul, och sen nyår, och sen börjar den andra "semestern".

au revoir!

Och där rasade allt. Allt hopp slogs sönder och rasade samman som ett korthus. fyra månader, exakt idag, och det var så länge huset stod. Det var väl ganska ostabilt, men jag trodde att det var stabilare ändå. Tydligen inte.

Vi såg musikalen Annie idag, den var väldigt bra. Michelle gav mig programmet efteråt och sa: "Read this, this is you, you are strong."

"The Optimistic Creed"

To be so strong that nothing can disturb your peace of mind.
To talk health, happiness and prosperity to every person that you meet.
To make all your friends feel that there is something in them.
To look at the sunny side of everything and make your optimism come true.
To think only the best, to work only for the best and expect only the best.
To be just as enthusiastic about the sucees of others as you are about your own.
To forget the mistakes of the past and press on the greater achievements of the future.
To wear a cheerful continence at all times and give every living creature you meet a smile.
To give so much time to the improvement of yourself that you have not time to criticize others.
To be too large for worry, too noble for anger, too strong for fear, and too happy to permit the presence ot trouble.

nåja, det mesta stämmer ju i alla fall.

au revoir!

Det har hänt rätt mycket sen sist jag skrev, sorry. Det var redan en vecka sedan nu.

I torsdags när vi satt på franskan så såg vi en film om Paris, och jag och tjejen bakom mig började prata om olika drömresor, och hon sa att hon ville åka till Egypten, och så sa hon att vi skulle åka tillsammans, då sa jag att jag har inte varit i Afrika förut. Då utbrister hon - mycket förvånat - "Is Egypt in Africa?!" Jag visste inte riktigt om jag skulle skratta eller gråta, (jag valde att skratta) "ehm, yes, you know, in northern part of Africa?" sedan var hon tvungen att kolla om detta stämde med de andra, varav flera skrämmande nog inte visste vart Egypten låg. Herregud, några fördommar om USA finns där för en anledning... (de flesta stämmer). Men kul var det.

På senaste tiden så har jag fått höra: "Are you from Sweden? I thought all swedish girls were blond (and called Inga)." haha. Sorry to break it to you; it's just a myth. Men blå ögon har jag ju i alla fall :D :D :D

I fredags var det julmarknad och vi gick dit, jag, Michelle, Paul, Rachel, James och James biologiska mamma A'Lasha som var och hälsade på fredag, lördag, söndag. Hon åkte hem i morse. Vi tittade på en parad som Keith var med i och sen träffade jag Helena, Alyssa och Kayleigh och vi gick och köpte julklappar m.m. Det var väldigt kallt så vi höll oss inne i affärerna så länge som möjligt. Sen åkte jag, Helena och Alyssa hem till mig och kollade på One Tree Hill.

I lördags så var det en julfest som militären annordnade. Vi åkte dit och åt och spelade spel och träffade folk. Vi stannade inte så länge dock för klockan fem skulle Michelle och Keith iväg på en annan julfest hos vänner. På kvällen så följde jag och A'Lasha med Keith och Michelle till en kareoke bar och spelade biljard och sjöng. Vad svårt det är med biljard! haha, hade bra lärare iaf :P

Idag var vi ute och högg oss en julgran i bergen. Vackert såklart - jag är ju i Montana - och kallt, men vi hade pälsat på oss och vadade ut i den midjehöga snön och letade efter ett fint träd. Och vi hittade ett, en perfekt julgran! Lagom (saknar det ordet) hög och perfekt bredd. Sen hade Keith, Rachel och Paul ett litet årligt snöbollskrig och sen åkte vi hem. Och nu på kvällen så kom Nana och Papa på besök och de spelar spel just nu, jag måste skriva ett engelska tal... :'( orkar inte det, känns väldigt oviktigt.
Det känns som att ju längre jag är i USA, desto värre blir allt med livet i Sverige. det är svårt att ha två liv på olika kontinenter. och just nu kan jag inte träffa någon som bor på den ena. det är svårare än vad jag trodde och det går långsammare, men det börjar bli bättre här. det är svårt att balansera.

haha, James är så söt, han kommer in i mitt rum, ställer sig i dörröppningen och säger något på bebisspråk och sen så skrattar han för sig själv, och sen går han igen. Han är tydligen bra på det där med roliga historier om man ska tro honom själv. Och sen har han lärt sig ett nytt partytrick; låtsasnysa. började idag. försökte spela in honom för det låter så gulligt men det lyckades inte så bra.

Jag antar att jag måste börja skriva på talet nu, kul.

au revoir